Lisa

Så sant som det var sagt, Lisa vaknade imorse upp med saftig träningsvärk i säte och mage.

Tog mig en promenad ner till stan idag. Åt lunch med Jocke, sedan tog vi en sväng i butikerna. Fan, jag hittade de snyggaste skorna. En ballerinamodell. De var såå sköna. Jag tänkte, de ska jag köpa när jag får mina pengar. Jag tittade på prislappen och en mindre deppresionsvåg slog över mig. 500 spänn för ett par ballerinas! Suck.

När vi skulle tillbaka till Jockes jobb gick vi genom en stor samling med mc-knuttar.
- Varför blir jag automatiskt rädd? frågar jag.
- För att du är konstant rädd. Du är som en mänsklig chihuahua, var det ironiska svar jag fick.

Jag antar att det stämmer. Jag är ganska rädd av mig. Har alltid blivit sedd som försiktig, men jag tror att det börjar gå över. Det finns mycket grejer jag gör nu som jag inte skulle ha vågat göra för typ ett år sedan. Har väl nästan insett att jag är vuxen, men inte fullt ut. Det kommer jag nog aldrig göra. Men det tycker jag är bra. Man måste kunna vara lite barnslig också, men man får välja sina stunder.

Måste fundera ut nån middag nu.